Finanskris, verklighetsflykt och tre irrationella små grisar

Ödesmättat och aningen ångestfyllt. Det är väl inte bara i Guatemala City som den globala finanskrisen har framkallat dessa känslor. Det är i alla fall mitt sinnestillstånd så här på söndagskvällen inför en vecka som mycket väl kan komma att påverka om det bara blir en tuff recession eller något värre, det som ligger framför världsekonomin. Vi har i alla fall verkligen ägnat oss åt verklighetsflykt under helgen (även om vi för länge sedan slutat kolla hur det går för PPM-fonderna). Vi besökte tillsammans med en annan familj ett av de mer udda ställena i Guatemala; en toppmodern nöjes- och vattenpark i Retalhuleu, knappt 20 mil från huvudstaden. Vill man ha optimistens glasögon på sig är det ju roligt att se att man här i detta land kan skapa denna typ av väldigt påkostade anläggningar (bl.a. kopian av Fontana Di Trevi kändes bara helt "out there"). Men naturligtvis, givet att mer än hälften av befolkningen i Guatemala lever på mindre än 16 kronor om dagen får man en lite bitter känsla när man ser dessa påkostade och häftiga installationer och åkdon. Att det var ganska lite folk där var nog inte en effekt av finanskrisen, dock, utan snarare att vi fortfarande är inne i regnperioden. Barnen hade det hur kul som helst. Bilder kommer senare.

Nu lär väl finanskrisen inte gå obemärkt förbi Centralamerika, knappast, även om epi-centrum fortsatt känns långt borta. Men det är i ett väldigt olyckligt läge som det väntade konjunkturdyket kommer. Redan nu är ekonomin här pressad, signalerna om en inbromsning av ekonomin duggar tätt efter 3 år av jättebra siffror. Och tyvärr kan man skylla en hel del på landet "policymakers". Istället för att bygga på tegelväggarna inför vargens ankomst har de tre små grisarna bytt ut en del tegelstenar mot halm och trä. Det vill säga, den ekonomiska politiken är historiskt restriktiv/bromsande i kraftigt vikande konjunktur. Centralbanken har höjt räntan flera gånger i år, med hänsyn till den stigande inflationen, vilket i alla fall i efterhand visat sig vara mindre klokt eftersom en betydande del av prisstegringen berott på spekulationsbubblan på oljemarknaden, vilken nu pyser ut i väldig fart (antagligen är inte Ingves så där nöjd med sig själv heller för sista höjningen i Sverige). Därtill har UNE-regeringen, som tillträdde i januari, visat sig vara den minst kompetenta regeringen på länge när det gäller att göra av med pengar. Det har helt enkelt på för kort tid kommit in för många människor i landets styre som inte vet hur offentlig administration fungerar, och trots ett land där behoven är skriande och trots att regeringen säger sig ha höga ambitioner på sociala områden så "tricklar" ytterst lite resurser fram (förutom lönerna inom staten förstås, de betalas ut enligt plan). Denna utveckling är sorglig på flera sätt, dels för att de små medel som staten faktiskt har inte kommer ut till de som behöver dem, dels för att denna regeringens goda ambitioner om att höja satsningar på vård och skola framgent undermineras på grund av deras egen oförmåga. När (eller om?) de väl får ordning på torpet kan det vara för sent för att kunna få stöd för mer ambitiös socialpolitik. Om nu inte vargen så att säga redan har blåst bort stora delar av torpet, om ni orkar följa min dåliga barnboksliknelse.

Eftersom det bara finns en pytteliten inhemskt orienterad aktiebörs här och att banksystemet (åtminstone vad jag vet) är relativt sett mindre sammanlänkat med det internationella/amerikanska finanssystemet, så har den globala finansiella jordbävningen inte känts av här så mycket ännu. Men efterdyningarna lär komma, utan pardon. Landet har en ganska stor valutareserv, men har också ett stort bytesbalansunderskott (dvs. att man importerar för mycket mer än vad man exporterar) som primärt finansieras av dels de pengar som guatemalaner som jobbar i USA (10 % av befolkningen bor där, många illegalt) skickar hem, dels andra finansiella flöden (investeringar etc.) Både dessa lär komma att krympa framgent, och det kommer att innebära att Guatemala som land måste dra åt svångremmen (när en sannolikt försvagad växelkurs tvingar ner importen och köpkraft/konsumtion). I ett land där spänningen mellan de som har och inte har redan stigit under året på grund av kraftigt höjda priser på matvaror, kan detta på sikt bli en mycket mycket krävande utmaning för Guatemala, socialt och ekonomiskt.