Skruvat

Tillstår att rubriksättningen ibland är lite väl käck här på bloggen. Men vad annat kan man skriva? Från början. Vi skulle göra en utflykt med kompisar till en slags miniäventyrspark i stan. Och det blev som väntat strul och tjat och stress och sedan ändå väntan på att alla familjer skulle dyka upp i sina stadsjeepar. Karavanen börjar till slut söka sig ut och fram i Guatemala Citys rektangulära mönster av ologiska enkelriktningar. 5 kvarter, sedan signalerar grannbilen vid rödljuset vänligt nog att vårt ena bakhjul har tappat rejält med luft. Som tur är har vi spanat in ett bra ställe i närheten, mitt på Boulevard Proceres, som fixar sådant. Bara 7 svängar för att komma de 300 metrarna. Men nej, där var det av någon underlig anledning stängd. Fanns det inte ett ställe på 20 Calle då? Vi kryper fram några kvarter, letandes men fortsatt i karavan, och hittar till slut ett sådant där ställe där mekanikerna ser ut som mekaniker gör i Kalle Anka-tidningar, ojämnt skäggiga med slitna snickarbyxor och keps med oändliga olje- och smutsfläckar. Ingen väntan, ut med domkraften på "trottoaren" där vi typ parkerat (med Guateblinkers på förstås). 10 minuter senare inkasseras tjugo spänn av Kalles mek-polare (överpris enligt mina lokala kollegor), däcket är fixat och återbördat på plats, därtill typ inoljat för att se fräscht ut. Och syndaren överlämnad. Kan nästan återanvändas!