torsdag 27 september 2007

En rancho i Guatemala

När Fredrik Leonardi, även känd som Don Federico, försöker övertyga fröken Hildur Larsson om att flytta med honom till Guatemala lockar han bland annat med storleken på sin ”rancho”. Där ska det finnas miljoner kaffebönor, allt enligt Evert Taubes käcka men i dagsläget inte fullt ut politiskt korrekta visa ”Invitation till Guatemala”.

Kaffet har länge varit en av Guatemalas huvudsakliga exportprodukter, även om det på senare år fallit tillbaka något i betydelse, bland annat på grund av lägre världsmarknadspriser. 2005 drog sektorn in knappt en halv miljard dollar, vilket motsvarar 8-9 % av landets totala export (men mycket blygsamt jämfört med exempelvis Volvokoncernens försäljning som under ett enstaka kvartal är 14 gånger högre). Idag är turismen och pengaöverföringar från guatemalaner som jobbar i andra länder (läs USA) mycket viktigare som (legala) källor till att landet har utländsk valuta till finansiera import. Men mer om detta vid något annat tillfälle, nu handlar det ju om kaffet. Betyder förekomsten av odling kors och tvärs i landet att kaffet här är bra? Frågar man guatemalanerna själva har de ingen aning. Det visar sig nämligen att medan man i Europa dricker kaffe och medan man i USA dricker utspätt kaffe, så dricker guatemalanerna i gemen varmt vatten utspätt med kaffe. Suck.

Som tur nog har globaliseringen bland annat fört med sig att det finns en och annan skolad barista också här i Antigua. Bland annat på hörnan utanför vårt pensionat har två spanjorer öppnat Fernando’s Kaffee med espresso och latte för en dryg tia. Och de smakar underbart.

Som lustig notis kan det också nämnas att såväl herr som unge herr Holmberg tituleras ”dockpojken” – muñeco - av kvinnan som drar i spakarna där.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hos Sallenhag dricker man Zoegas Intenzo med böner just från Guatemala (och Costa Rica). Gott!! Numera kommer vi att skänka er en tanke även när morgonkaffet är på g.

Anonym sa...

Timingen är inte helt perfekt men med tanke på temat så måste jag berätta om den njutning som jag själv snart ska få till livs; en god kopp espresso, capuccino eller eventuellt en caffé latte al bar i Corleone. Det legala inslaget i den Sicilianska vardagen är förhoppningvis högre idag än på den gode Don Vitos tid och jag har inte för avsikt att göra närmare bekantskap med la cosa nostra... Tar hellre min kära baffler och gör tappra försök att sänka mitt handikapp... Skönt att höra att ni har det bra och att ni funnit er väl tillrätta...
Varma hälsningar till er alla från Etna... Nej, jag menar ju Tompa och Sev såklart