Golpe en Honduras

Statskupp i Honduras nu på morgonen. Situationen hade skärpts allvarligt under veckan, men globalt i media kom allt i skymundan av stackars Wacko Jacko. Presidenten hade beordrat genomförandet av en opinionsundersökning/folkomröstning idag söndag som högsta domstolen förklarat olaglig och hela kongressen röstat emot. Militären verkar slutligen definitivt ha ställt sig på den legislativa och juridiska maktens sida, och i morse arresterades president Zelaya efter vissa begränsade strider och skickades ur landet. Oklart vem som leder landet. Gatuprotester pågår, på TV:n syns mycket militär närvaro. DN har TT:s artikel. EU har fördömt kuppen.

Första militärkuppen sedan början på 80-talet i Centralamerika. Back to the future, alltså. Förvisso tror jag inte att militären kommer att försöka "ta över" makten; den lär överlämnas till en civil regim så fort det går, men det är klart störande att den konstitutionella ordningen brutits på detta sätt, trots att Zelaya blivit en alltmer kontroversiell figur. Men vem vet vad som händer om det blir våldsamma protester och repression.

Ordet "bananrepublik", som faktiskt först var myntat för just Honduras, lär få ett uppsving igen.

Tillbaka till framtiden

Ay ay ay, duele mi corazón. Eller nåt sånt. Känner mig lite som en smörig latinopoplåt inombords när det är dags att vinka av lilla familjen i flygplatsen Auroras morgonvimmel. Kanske är det lite brist på sömn - planen norrut går okristligt tidigt härifrån. Fast jag är en rätt blödig typ, och den ynka vecka och tusentals mil som snart skiljer oss åt ger ett tryck över bröstet.

Men som sagt, bara en vecka kvar i den lågintensiva krisens eviga hemland (och nu också med ett grannland som ambassaden täcker med en för tillfället ännu rörigare och mer spänd inrikespolitisk situation med statskuppsrykten och korrupt populistpresident - back to the future). Sedan blir det semester, Skånes slätter och en sannolikt mer lågintensiv tillvaro överlag; även bloggmässigt.

Botten

Botten har vi inte nått ännu, i alla fall inte i Guatemala. Jag var på en presentation förra veckan där en FN-statistiker lirade med snygga powerpointslides. Han hade räknat ut, bara genom att använda genomsnittsprognoser kring sysselsättningsutveckling, tillväxt, penningförsändelser från migranter i utlandet och så vidare, korsande dessa med inkomstfördelningsdata och annan "basdata", att ca 800 000 personer till i Guatemala kommer att ha fallit under "fattigdomsstrecket" så här dags nästa år. Dvs. att de har under16 kronor att leva på per dag. Och ungefär lika många beräknas komma att gå från att vara "fattiga" till att vara "extremt fattiga". I ett land med ca 13 miljoner invånare blir det ca 6 procentenheters ökning av fattigdom och extrem fattigdom på ett år. Det pekar mot att Guatemala 2010 kommer att ha en större andel fattiga människor än 2000, trots att tillväxten 2002-2007 var den högsta på över 30 år. Och i absoluta termer handlar det om miljoner fler fattiga än för tio år sedan, givet landets snabba befolkningstillväxt. Ett förlorat årtionde, varnade finansministern här för några veckor sedan. Alla gånger.

Visst, den internationella ekonomiska krisen slår hårt mot exportberoende små länder, men faktum är att Guatemala BNP-mässigt klarat sig ganska bra på sina traditionella exporter hittills under "krisen". Grundproblemet här är ett socioekonomiskt system som kraftigt missgynnar majoriteten av befolkningen. Systemet är helt enkelt ruttet. Känn på det här: vart tredje barn under 5 år i Guatemala bedöms komma att leva i extrem fattigdom om ett år. Extrem fattigdom betyder att medlen inte räcker för att täcka det dagliga behovet av energiintag. I ett land som på landsbygden redan har världens högsta nivå av undernäring. Barnen är vår framtid, sägs det ju alltid. Stackars Guatemala. Inte så svårt att förstå att knarkhandlare som fixar lite extra krubb, jobb och snygga fotbollsplaner ute på landsbygden de facto tar över ruljansen på många ställen.

Därtill: en pågående lågintensiv legitimitetskris för regeringen och ett brutalt fall av skatteintäkterna som ger vid handen att landets (förvisso minimala) offentliga sektor kan få slå igen i oktober om man inte lyckas muta tillräckligt många kongressledamöter för godkänd ökad internationell upplåning.

Ja, det känns faktiskt jävligt dystert. Vi som är i fattigdomsbekämparsvängen får satsa på att försöka vinna små enskilda slag som förhoppningsvis kan bidra till kännbara förbättringar för de många på sikt - att söka lokalisera tillfällena i krisen. Allt medan de kortsiktiga strömmarna sveper oss snabbt långt, långt bort från våra stolta målsättningar.

Blöt Midsommar

Det kanske inte är så vanligt, men det har passerat år då temperaturen i Skåne har varit densamma under både midsommar och jul. Så oxå för oss denna säsong. Vi tillbringade juldagarna på ett härligt ställe vid Stilla Havet, och nu blev det alltså även midsommar där. Hela familjen njöt i fulla drag och mycket bad blev det verkligen. Agnes fortsätter att avancera med simningen, och kanske framförallt med dykningen just nu (både från kanten och nere i poolen). Även lillis gör framsteg, på sin egen blygammare skala (han skriker inte längre när han får vatten i ansiktet och simmar gärna med sällskap och redskap ute på det djupa). Men att helgen verkligen gick i vattnets tecken berodde inte bara på allt badande. Vi har regnperiod nu, vilket dock inte har märkts de senaste veckorna. Vi har njutit av mycket sol och härlig värme, och så även när vi kom ner till playan på midsommarafton (ca 35 grader i skuggan). Natten till midsommardagen vaknade vi av ett imponerande åskväder och därtillhörande regn. Bra tänkte vi, då blir det säkert fint framåt dagen. Så brukar det ju fungera under regnsäsong. Det kommer riktiga hällregn, som sedan snabbt drar bort och lämnar naturen i ett ångande tillstånd. Det blev emellertid inte så, utan vi fick dras med skurar till och från hela dagen. Vilket inte gjorde så himla mycket då temperaturen i alla fall höll sig runt 30 grader. Möjligen att stämningen hade varit något högre för man blir trots allt gladare av sol än av regn. Men vi slapp i alla fall kladda med solkräm stup i ett, vilket ju var ett plus. Hur som helst så var vi rörande överrens om att regnet fick en att tänka på svensk midsommar....

Nu ska vi avnjuta matjessill, småpotatis (inte nypotatis!), WASA knäckebröd, dansk snaps, guatemalansk öl, och nybakad jordgubbsrulltårta. (På midsommarafton blev det frozen marguerita och skaldjur....)

Det bidde ingen krans i år för vår Midsommarflicka.

May the force be with you

Ja, med Isaks humör behövs alla krafter...

Poolhyndan

Oväntat varma dagar passerar i Guatemala, och inte regnar det som det ska heller. Stora poolen på gården är nästan tropiskt varm, även om det inte får lokalbefolkningen att bada mer. Men vår lilla fisk Agnes är en frekvent besökare. Häromdan var det plaskorgie med kompisen Natalia från Mexiko. De lekte att de var små hundar, modell chihuahua (f.ö. är Chihuahua också en delstat i Mexiko, liksom Tabasco, om nu någon skulle bry sig om en sådan sak).

Dialogutdrag:

A: Vi är små söta hundar och jag heter "Chihuahua".

N: Jag vill också heta Chihuahua.

A: Nej, det får du inte. Du får heta "världens vackraste namn" (el nombre más bonito del mundo).

N: OK. Kom nu Chihuahua.

A: Vaff, vaff.

Senare, när vår tös vill få upp sin kompis ur poolen, lyckades hon med en omedveten språklig grovhet. Hund heter ju "perro" på spanska, i feminin form blir det "perra" och Agnes sade regelenligt till sin kompis: "Súbate, perra" (vilket, ja, även på spanska blir motsvarigheten till "get up, bitch"). Natalias mormor såg ändå mest road ut.

Artistiska talanger?

Liten uppdatering av vad barnen aktiviterar sig med (förutom fyra barnkalas inom loppet av fem dagar!). Sista veckan i maj hade de avslutning på sin konstmånad på dagis med vernissage av sina alster med inspiration från Pollock, Monet, van Gogh, med fler.

Påföljande dag var det dags för Agnes avslutning på Tykes. Mycket stämningsfullt tågade de in en och en med sina traditionella (amerikanska) avslutningshattar. De framförde en tacksång till oss föräldrar (egentligen bara riktad till mammorna) och så var det lite tal, roliga anekdoter från det gångna året, och utdelning av diplom och naturligtvis en massa kramar. (Fast de har lektioner fram till 19 juni). Agnes är dock stolt, och ser väldigt mycket fram emot att börja ny skola till hösten. Busfröet Isak blir nog inte lika glad när Agnes inte längre gör honom sällskap honom på Tykes, men även han börjar växa till sig och har klart mer självförtroende än när han började på Tykes för nio månader sedan.

Tecken i tiden

3 tecken på att jag är klart mer medelålder än ung:

1. jag har börjat leta upp och lyssna på musik som jag lyssnade på när jag var i tonåren och som ingen tonåring idag känner till.
2. när jag börjar med en ny sport/hobby så köper jag nästan all utrustning efter att ha testat en gång.
3. en riktig fest tar 3-4 dagar att repa sig från; ungefär samma tid behövs för att det ska sluta göra ont i ben och leder efter en fotbollsmatch.

Säkerligen har Pia fler små gubbvarningar att lista...

A la recherche du temps perdu

Vart tar den vägen, tiden? En högst relevant fråga för två småbarnsföräldrar som flyttat från småbarnsvardagshetsen i Sverige till ett liv i diplomatsvängen med hemhjälp(er) och utan villa.

OK, en ovetenskaplig, ofullständig tio-i-topp-lista på saker som vi defintivt lägger mer tid på här jämfört med i vårt vardagsliv hemma i Svedala:
1. Barnen (jepp, går inte att sticka under stol med att de får mer tid med sina föräldrar - ett stort plus naturligtvis)
2. Internet (en stor vinnare- inkluderar bloggande och alltför mycket annat).
3. Nintendo Wii (omöjlighet tidigare, löjligt underhållande här)
4. Restaurangbesök (och varandra...)
5. Arbetsgivare (jo, allt går inte av sig själv, och det skapar ett engagemang också)
6. Transporttid (det är rätt knökat på gatorna här, så trots korta avstånd testas tålamod rejält)
7. Weekendresor (you gotta get out of town...)
8. Bokläsning (nu inte bara dammsamlare)
9. Träning (borde väl kommit högre men vi måste vara ärliga mot oss själva)
10. Poolen (inte svårt att öka från noll...)

För att ge en balanserad bild av "glidarlivet" ska väl också nämnas att bubblare på listan torde vara bl.a. att oroa sig över sin egen säkerhet. Och att inte få någon som helst ersättning för många övertidstimmar (M) alt. alla arbetstimmar (P). Men men.