En radda afficher om detta jubileum, och sedan det tröttande stora antalet t-shirts med omslagspojken Che Guevaras fagra nuna, var väl några av de intryck vi lyckades ta med oss från detta så omstridda ö-rike mitt i det gudabenådade Karibien, där vi firade veckan kring nyåret. Det närmast löjligt stora antalet 50-talsbilar som fortsatt rullar på huvudstadens gator, tillsammans med Lada-lådor från 70- & 80-tal samt de underliga "kamelbussarna" (i praktiken specialsläp för persontrafik hängda på lastbilar) var andra tecken på att detta inte är ett land i samma klubb som alla andra. I praktiken är staden en stor bilverkstad; överallt mekas det för att hålla bilparken igång (även om det också finns en hel del "moderna" bilar). Men trots bilparkens orenade avgaser och den svåra avsaknaden av underhåll på flertalet av stadens byggnader fick vi ett gott intryck av Havanna; charmig, livfull, ibland arkitektoniskt riktigt vacker, varm och trygg (det sistnämnda ett solklart plus när man bor i "the murder capital of the world"). Och det var inte någon i familjen som tyckte det var fel att åka en vit Oldsmobile Cabriolet årsmodell 1952 längs Malécon, strandpromenaden.
Någon fördjupad Kuba-studie ska det dock villigt erkännas att det inte blev denna gång. För vad kan man egentligen säga om badorten Varadero, där vi spenderade större delen av veckan? Tja, Karibiens vatten är varmt och genomskinligt azurblått vackert, barnen älskade hotellpoolerna och rom och cigarrer finns det gott om! Gott nytt år!
PS. Och ja, Isak går själv nu (även om det lär dröja lite innan detta är hans "preferred mode of transportation").
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar