Svindel

Är inte någon stor konsument av BNP-statistik, men hajade till inför de siffror som presenterades idag för Sverige. Nästan lika illa i USA. Vilka stjärnsmällar. Nog för att man gradvis vant sig vid tanken på att denna kris/konjunkturnedgång blir något i hästväg, men det börjar nog nu utbreda sig verklig känsla av svindel bland världens prognosmakare (och kanske i förlängningen hos politiker och företagsledare om de inte redan nått dithän). Hur långt kan det vara till botten, egentligen? Kanske tillräckligt långt för att vi inte riktigt ska känna igen oss när vi når dit. Det är väl denna typ av kriser som omskapar länge hållna sanningar, utraderar politiska och privata maktdynastier och lägger grunderna för nya axiom att förhålla sig till. Minns att en estnisk kollega på deras Fi-dep berättade för mig att efter murens fall och det systemskifte som följde så anställde inte företagen i Baltikum någon som var äldre än 30 år - resten var alltför insyltade i ett system som var utdömt.

När kommer krisen till Guatemala då? När kommer de ännu fulla klassrestaurangerna att tömmas och slå igen? När slutar nya glitziga köpcentrum för de rika att byggas? När kommer möjligheterna för massan, alla de män, kvinnor och barn som redan lever på gränsen, att få ihop till sina dagliga tortillas och bönor att reduceras till den gräns att det smäller till socialt?

Ett uttryck som jag hört användas om guatemalanerna är - "aguantan de todo" - "de står ut med allt". Det är naturligtvis inte helt sant, notera det faktum att det faktiskt pågick ett gerillakrig här i 30 år som fann sin energi i de extrema orättvisorna och i nöden i landet (samt kanske också till viss del i Kalla krigets logik). Men visst har befolkningen här tvingats mot en närmast osannolik tolerans för lidande, orättvisor, våld och osäkerhet, korruption osv. Guatemalas ekonomi har varit relativt avskärmad från den globala krisen hittills, men alltför säkert inte så länge till. Hur länge varar tålamodet hos en befolkning som redan innan krisen innehöll alltför många hungriga? Hemskt lär det bli - men finns möjligheten att krisens jävlighet får guatemalanerna att resa sig mot de verkliga perversionerna här och sedan kan starta återuppbyggnaden efter krisen på en socialt, politiskt och ekonomiskt-strukturellt sundare bas? Vad vet man...? Det svindlar faktiskt lite.