Upprört från Agnes: "Mamma, gillar jag pojkar kanske? Mamma, gillar jag små kaniner? Tror du att jag gillar små pojkkaniner? Varför, varför, köper du en Lilleskutt-tandborste till mig?"
I bilen. Isak rapporterar uppspelt alla vita taxibilar och röda bussar han ser (vilket är rätt många på den väg vi numera tar för att åka till skolan på morgonen). Återigen en upprörd Agnes: "Isak, tror du att jag är en orm kanske? Tror du det, va? Jag kan inte slingra mig och titta baklänges." (Isaks stol är bakåtvänd och Agnes åker framåt.)
Det lät verkligen hur härligt som helst. Så mycket sarkasm från en så ung señorita.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar