Chock, sorg och hopp

I måndags fick vi en svängom på kontoret. 5.8 var skalvet på Richterskalan, och på 11:e våningen kan man lugnt säga att detta känns. Inte superskakigt, mer gungande med svängande dörrar och tavlor, men det är ju en ny byggnad som tyska ingenjörer dubbelanalyserat, så på denne måde ska det väl vara. Men med det hjärtskärande dramat på Haiti fortfarande pågående blev nog alla lite mer påverkade än vanligt. Mina guatemalanska kollegor gick igång och berättade om 1976. Den 4 februari det året skakades Guatemala av en jordbävning på 7.5, skadorna var omfattande på infrastruktur och över 23,000 människor dog. Alla har sina berättelser, om sig själv, grannarna, vännerna. Om att leva veckorna efteråt i en förstörd stad där en oväntad våg av välvilja, solidaritet och hjälpsamhet sköljde fram. Att katastrofer av denna omfattning förändrar den sociala och politiska färdriktningen där de drabbar verkar otvetydligt. I Guatemala 1976 gav den en ganska okänd och inte speciellt väl sedd president (som på den tiden mer eller mindre utsågs av sina kollegor i militärledningen) vind i seglen genom ett förhållandevis bra återbyggnadsarbete. Samtidigt i en ironisk twist kanske detta bidrog till att allmänt stärka militären under en tid av inbördeskriget som annars såg relativa framgångar för gerillan, och därmed brutalisera kriget och fördröja demokratins återkomst. Nåväl, jag har inte studerat ämnet tillräckligt, och historieskrivning av detta slag blir lätt enkla kontrafaktiska gissningar.

Det enda vi kan hoppas på för Haitis befolknings skull är att i den förstörelse och i det pågående mänskliga lidande som utspelar sig på och bakom bilderna från Port-au-Prince finns fröna för en radikal omstyrning av detta misskötta och misshandlade land, fattigast i regionen, in på en hälsosammare utvecklingsbana. Känns dock som om hopp är ett rätt magstarkt ord när man först måste ta in ett sexsiffrigt antal döda. Först är det sorgens tid.

Imorgon bitti ska vi ha vår första evakueringsövning på nya ambassaden (ja, ja, vi har bara varit där i snart 9 månader). Coincidence, I presume?