Rörelser kring döden

1 november är helgdag i Guatemala; Alla Helgons dag, eller Día de los Muertos (de dödas dag) uppmärksammas klart mer intensivt än hemma. Kanske är det en lyckad mix av katolska och mayatraditioner som gör att firandet blir en bra blandning av folkligt, traditionellt och genuint. Efter att i fredags kväll inlett helgen med att följa våra barn i en högst otraditionell (för Guatemala) "trick-or-treat" vandring i lägenhetsområdet där vi bor, besökte vi igår en mindre stad, Sumpango, ca 5 mil från Guatemala, som är känd för sitt "firande" av de dödas dag.
















Del av kyrkogården i Sumpango.

I grunden är väl huvudkonceptet landet över att man precis som i Sverige besöker kyrkogården. I Guatemala är det dock betydligt mer ambitiöst, man smyckar gravarna med blommor och cypressris, målar om mausoleumen, har pick-nick och dricker öl, spelar musik och umgås; och så sist men inte minst så flygs det med drakar. Jag är inte säker på symboliken, det har något med de dödas andar att göra, men det är ganska speciellt att se barn och vuxna springa runt bland smyckade gravar, kämpande för att få upp en liten plast- eller pappersdrake i luften. I bl.a. just Sumpango har drakflygandet utvecklats till en stor festival som hålls på ett större fält i närheten av huvudkyrkogården, med tävlingar för bästa design i olika storleksklasser (we're talking big and bigger), matstånd, krimskramsförsäljning, dånande marimba-musik (typ xylofon - inte så sexigt) och slutligen också kamp för att få upp drakarna i skyn. Igår var en bra dag: en rejäl och stabil vind som ändå inte var alltför kylig under de mörkgråa molnen. Och vi fick en glimt av det riktiga Guatemala där det döljer sig under alla eländesrubriker och alltför ofta får vara bilden för detta vackra men plågade land både inåt och utåt.















Antar att ni ser vulkanen mellan molnen där bak...