Hrm hrm. Här skriver man ett blogginlägg om kronans överdrivna (?) depreciering och så vänder det nästa dag och fortsätter rejält så ett par dagar till. Tjoho, löneförhöjning. Får ser hur länge den glädjen varar. I alla fall var mitt "klagomål" någon dag mer vältajmat än det upprop från Sveriges ambassader/konsulat i Tokyo och New York som damp ner på vår lilla ambassad idag (som ett mejl i inboxen, så att säga). Ni kan väl gissa er till vad innehållet var, mer eller mindre. Någon större mediekampanj i Sverige lär det väl inte bli givet kårens stukade medieförtroende efter såpan Diplomaterna på TV. Nåväl, nu håller vi personligen tummarna för en längre rekyl - vi ska köpa en andra bil inför ambassadens flytt av kansli inom någon månad. Jag har dock redan börjat sörja den kommande förlusten av mina små morgonpromenader till jobbet - bilkö känns inte så sexigt.
Var på ett EU-möte idag med en inbjuden ekonomisk expert. Alla lämnade mötet aningen skakade över hur mycket värre det ser ut konjunkturellt jämfört med för bara ett par månader sedan. Förutspåelser om "svält i isolerade områden" och "tydligt ökad fattigdom" hängde också kvar i luften. Slutorden var "att ekonomin här ännu inte fallit ner i det branta konjunkturhål som hägrar, men att den hänger ut över kanten och börjar tappa greppet".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar