Våra hemliga föräldraspråk har ju blivit upptäckta efterhand av barnen. Så nu blir det knackig franska när vi behöver avhandla hemligheter i barnens närvaro. En av Agnes bästa kompisar har dock franskspråkig mamma och tittade lurigt på oss för ett tag sedan när vi utbytte viktiga uppgifter: "Det där är francais. Jag ska lära mig francais också." OK. Inget fel på självförtroendet i alla fall, men vi ska nog försöka hålla igen.
Idag var det kvartssamtal på Agnes skola. Skriftliga omdömen för första kvartalet på skolåret delades också ut. Agnes, som är bland de äldsta i sin "Pre-Kinder"-klass, ligger mycket bra till på alla "akademiska" områden (som de säger). Enbart på 2 punkter inom "social skills" (av över 50 i hela "omdömet") ansågs hon behöva stöd/förbättra sig för att nå förväntningar (accepting consequences of actions; demonstrating problem solving abilities). Ingen överraskning för oss som dagligdags erfar en dotter som bryter ihop över att inte få vara den som får stänga av TVn eller när hon råkar skriva en bokstav fel. Men det roligaste var att hon i kommunikationen/engelskan på 2 månader nått en helt ofattbart bra nivå. Bra uttal, helt OK ordförråd, total orädsla i att prata och förklara, och förståelse i topp. Vi är förbluffade, och kanske ännu lite mer stolta än tidigare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar