Aprilskämt

Förra året försökte jag mig på någon smörja om att ABBA skulle återuppstå och ha sin första spelning här i Guatemala. Min haltande ansats till aprilskämt väckte ingen direkt hagelstorm av reaktioner, så jag skippar det i år. I stället rapporterar jag om det som jag har varit i mina, liksom de flesta guatemalaners tankar de senaste dagarna, nämligen den senaste veckans blodbad. Det låter som ett dåligt aprilskämt, men dessvärre är det den bittra sanningen i Guate.
Inte mindre än 6 busschaufförer och 3 civila passagerare (varav ett spädbarn) blev under den gångna veckan ihjälskjutna i huvudstaden. Tillika blev två bussassistenter svårt skadade. Tydligt är att onda krafter visar kraftprov på hur tämligen lätt de kan få hela stan ur balans och vilken brist på handlingskraft regeringen uppvisar. Det lär nämligen inte vara en tillfällighet att attackerna vara tidsmässigt synkade. Och President Colom kommer med lama nationstal där han manar folket till styrka och tålamod. Hur mycket ska medborgarna behöva tåla? Det hade suttit på sin plats med information om handlingsplaner som kan inge hopp om en förbättrad säkerhetssituation. Vart är detta land egentligen på väg?