Shake, rattle and rhum

Satt med ett glas fin Zacapa-rom i handen hemma hos en kollega, som bjudit hem till sin lägenhet på 14:e våningen på tapas-kväll igår kväll. God rom mjukgör sinnena, eller hur man ska säga. Så det var inte omedelbart jag kände att det svajade, men det blev väldigt uppenbart när man tittade på de hängande glasdetaljerna i taklamporna. Gungeligung blir det ganska bra där uppe, men inte obehagligt mycket. Kollade på nätet idag, det var ett skalv på 5.2 på Richterskalan med epicentrum strax utanför Stilla Havs-kusten, ca 20 mil från Guatemala City.

Detta var strax före elva på kvällen igår fredag. Sedan var samtalsämnet ganska givet ett tag, inte minst för att en annan av gästerna redan bodde i Guatemala City under den senaste stora jordbävningen här 1976. Ett jätteskalv på 7,5 på ovan nämnda skala. Då dog ca 23,000 människor, många av dem i huvudstaden, som drabbades hårt. Flertalet av de svenskar som då fanns i huvudstaden samlades så småningom i ambassadens residensträdgård (inomhus vågade man inte vara). Flera sov där under 2-3 nätter därefter. Men för en tid samlades landet, i vilket inbördeskriget då pågått i 16 år, och vår informatör vittnade om en sammanhållning och en vilja att hjälpa sin nästa som hon inte upplevt vare sig före eller efter detta. Vi slipper naturligtvis helst få reda på om förutsättningarna är störst för sammanhållning snarare än upplopp och plundring vid en liknande händelse i dagens Guatemala City.